Hmpf.

Jag är less.
Trots att våren rinner fram utanför fönstret känner jag mig otålig och irriterad.
Jag vill åka hem till Norrland och sluta vara så ensam och instängd i den här skitstaden.

Dessutom avskyr jag högerpolitik å det allvarligaste, men jag blir också förbannad när demokratin brister i mina egna led.
Typiskt.

Jag saknar redan Mats. Han har varit borta i typ tre minuter.
Om 7200 minuter kommer han hem igen. Det är alldeles för länge.

Usch.